Arkitektur för en lyckligare stad

Publicerat 24 augusti 2023

Går det att bygga städer som skapar förutsättningar för lycka och välmående? Det är vi på Alecta Fastigheter övertygade om. Tillsammans med bostadsutvecklarna på Nordr och forskningsinstitutet Rise har vi under våren 2023 genomfört ett antal thinktanks där vi undersökte saken närmare. Till vår hjälp har vi haft en rad personer med spetskompetens inom området, bland annat neuroarkitekten Lukasz Krupinski.

I arbetet med utvecklingen av Valparaiso i Värtahamnen utmanar vi dagens stadsutveckling och aktivt arbetat för att få in nya perspektiv i planeringen. Vi arbetar tätt tillsammans med Nordr, då vi tror att samskapande är den bästa vägen att nå fram och framgång. I projektet driver vi tre realtidslabb med fokus på de utmaningar vi ser i området kring Värtahamnen, där Valparaiso ligger. Dessa tre labb behandlar:

lågfrekvent buller
energi
food-tech

samt lycka, hälsa och välmående i stadsplanering. De två sistnämnda labben driver vi även tillsammans med Rise. Syftet med labben är att omfamna forskning och nya perspektiv och skapa insikter för en bättre stad och en mer hållbar morgondag.

Lukasz Krupinski, neuroarkitekt på ÅWL Arkitekter, var en av deltagarna under vårens realtidslabb. Tillsammans med sina kollegor undersöker han dagligen hur man främjar välmående och lycka i byggda miljöer. Det går nämligen att skapa förutsättningar för bättre välbefinnande med hjälp av genomtänkt och välgrundad arkitektur, menar han.

Forskning inom neuroarkitektur har pågått en längre tid, men det är först på senare år som de rätta verktygen för att faktiskt mäta vad som gör oss lyckliga finns på plats, enligt Lukasz.
– Neurologer kan med hjälp av magnetkameraundersökningar se när våra hjärnor fylls med blod och därmed kan de definiera vad våra hjärnor reagerar på. Att foga samman den kunskapen med det rumsliga skapar en förståelse för hur vi kan må bättre i ett visst sammanhang, säger han.

Han fortsätter:
–Jag samlar på forskning och deltar i olika konferenser i ämnet för att förstå hur människan fungerar i byggda miljöer. Neuroarkitektur är en kombination av hur hjärnan fungerar och hur människan agerar i samhället, säger han.

Men det är inte alla arkitekter som per automatik tar med människans känslor till ritbordet, även om det är något som diskuteras allt mer.
– För många år sedan berättade jag för min fru, som är läkare, att jag var intresserad av hur byggda miljöer påverkar människors mående. Då svarade hon bara: Har du som arkitekt inte koll på det redan? säger Lukasz och skrattar.

Där och då föddes hans inriktning mot den “neurologiska kreativiteten”. Självklart borde någon som arbetar med att skapa platser för människor också ha kunskap om vad som faktiskt skapar harmoni och välmående i deras liv, menar han. Han pekar på att arkitekter förr i tiden hade en bra känsla för kopplingen mellan människa och miljö, något som inte är lika vanligt 2023.

– Det finns forskning som visar att vi blir mer kreativa i rum med hög takhöjd. Det har inget med ljuset att göra, utan takhöjden i sig gör att vi faktiskt känner oss friare. Det har exempelvis gjorts forskning kring gamla katedraler, där man undersökt hur besökarna tänker. Man ville helt enkelt att besökarna skulle kunna tänka fritt kring det abstrakta Guds-begreppet, säger han.

Idag används de tankarna i kommersiella syften. Lukasz menar att många varumärken använder sig av samma tankesätt när de bygger sina butiker.
– Man är inte fokuserad på tekniken när man köper en Iphone eller nya kläder, man vill snarare känna att det är häftigt. För att lättare kunna köpa det känslomässiga och känna sig friare i tanken har man högre i tak. Men när man ska köpa en produkt där man verkligen behöver gå igenom produktens alla egenskaper, är det bättre med lägre takhöjd. Då kan man fokusera på detaljer, säger han.

Att skapa förutsättningar för lycka

Men hur skapar man egentligen en plats för lycka, när man inte har ett vackert kontor med havsutsikt eller mängder med grönska utanför fönstret? Enligt Lukasz finns det många knep för att skapa bättre förutsättningar för välmående, även om grundförutsättningarna inte är de "rätta". Det handlar om att arbeta med det man faktiskt har på ett medvetet och genomtänkt sätt.
– Alla behöver inte ha utsikt mot havet eller drunkna i grönska, man kan spela med exempelvis rumslig konfiguration, med hur vi skapar trygghet i kroppen och de känslor man har. Det är också viktigt att definiera vad lycka och välmående betyder för att inte blanda ihop begreppen. Att välja rätt verktyg, säger han.

Ett berömt exempel på hur man arbetat med dessa parametrar är Salk Institute i Kalifornien. Det är ett biomedicinskt forskningscentrum, som förvisso ligger vackert beläget vid vattnet, men där man i avsaknad av större grönområden behövt fokuserat på andra värden.
– Här har man istället arbetat mycket med symmetri, att besökarna vet vad de kan förvänta sig av platsen. Här har man närkontakt med mönster och taktilitet som kroppen kan interagera med, som får kroppen att känna någonting. På Salk finns element som kroppen vill leka med, som triggar en tanke. Exempelvis "får min fot plats i det där utrymmet"? Sådana interaktioner skapar en känsla av välmående, säger han.

Färgerna runtomkring kan också ha en inverkan på människors mående. Men enligt Lukasz finns det mycket motsägelser när det kommer till forskning i ämnet.
– Under 70-talet gjorde man studier i USA, som visade att fångar i fängelset blev lugnare av färgen rosa. Så man började måla alla celler i den färgen. Sedan dess har det även kommit studier som förnekar de tidigare resultaten, så man ska vara lite försiktig med sådan information, säger han. Men vissa färger har det förstås forskats mer på, exempelvis rött, blått och grönt.

Oavsett vilka färger man väljer mellan eller vilken takhöjd man tror funkar bäst för det egna syftet, är det viktigt att ha ett tydligt mål med sitt arbete redan i uppstartsfasen. Därefter kan man fundera på vilka element som behöver adderas för att uppfylla sina mål, menar Lukasz.

En plats för härvaro

Under det fortsatta arbetet med Valparaiso gräver vi nu än djupare i frågorna gällande lycka och välmående.
– Vi är övertygade om att god stadsplanering har möjlighet att ta oss till nuet, och få oss att vara närvarande i staden och i det egna livet. Det, om något, bidrar till välmående. I Valparaiso arbetar vi för att bejaka härvaron, säger Helena Ågren, affärsansvarig stadsutveckling på Alecta Fastigheter.

Färg och form med Lukasz

Röd färg gör att vi inte kan tänka logiskt
Grönska är nästan alltid bra. Det minskar stress och ökar välbefinnandet!
Bra ljus är en viktig faktor om man vill hålla fokus och få saker gjorda.
Lekfullhet – något vi ofta glömmer bort. Borde bejakas mer!
Tydlighet och ordning skapar en känsla av trygghet
Kontraster och mättade färger kan upplevas distraherande

Lukasz Krupinski

Neuroarkitekt på ÅWL Arkitekter och en av deltagarna under vårens realtidslabb. Tillsammans med sina kollegor undersöker han dagligen hur man främjar välmående och lycka i byggda miljöer.

Arkitektur för en lyckligare stad

Relaterade artiklar

Solna centrums utveckling tar form redan på byggplanket

Festival blir startskott för ny stadsdel

Alecta Fastigheter väcker Stinsen till liv med musik och kultur