Tänk om det vore så enkelt att det fanns en formel för hur vi kan uppnå lycka och välmående i staden...
Vi är övertygade om att hur platser- och städer planeras och utformas är en del av lösningen på de folkhälsoutmaningar som finns med ökad psykisk ohälsa och minskad fysisk aktivitet i befolkningen. Därför bestämde vi oss för att tillsammans med Nordr och forskningsinstitutet RISE bygga vetenskaplig kunskap om hur den fysiska miljön påverkar oss människor. Det vi kan konstatera är att utformningen av våra städer är helt centralt för människors livsvillkor – både fysiskt och psykiskt.
Utifrån de insikter vi samlat in har vi identifierat fem olika målområden inom vilka det i forskning finns belagda samband mellan stadens utformning och människors välbefinnande. De fem målområdena är alla viktiga komponenter för att skapa goda livsmiljöer med människan i centrum. Vi tror på insiktsdelning och med gemensam kraft kan vi tillämpa insikter i plats- och stadsutveckling för en bättre folkhälsa.
Naturen, både blå och gröna miljöer, har enligt forskning positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande. Att integrera naturen i plats- och stadsutvecklingen är därför ett viktigt bidrag och verktyg för folkhälsan. Inte minst då snart 70 procent av jordens befolkning bor i en stad eller stadsliknande miljö.
Fysisk aktivitet enskilt eller i kombination med hälsosamma matvanor, kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa och sjukdom. Att planera för rörelse i plats- och stadsutvecklingen kan därför göra skillnad för såväl individen som folkhälsan. Utegym och löpspår i all ära men något så enkelt som promenadstråk och tillgång till parker och rekreationsområden kan också göra verklig skillnad.
Att uppleva miljöer som variationsrika kan minska förekomst av depression, doft kan sätta i gång känsloreaktioner och känslan när fötterna sätts mot marken kan påverka rörelsemönster. Genom att balansera med olika intryck i plats- och stadsutvecklingen kan vi skapa engagerade och positiva upplevelser för människor.
Ofrivillig ensamhet har stark negativ påverkan på vår hälsa samtidigt som sociala kontakter och goda relationer med grannar skapar trygghet och psykiskt välbefinnande. Genom att i plats- och stadsutvecklingen skapa blandade boende- och upplåtelseformer och gemensamma mötesplatser kan risken för socialt utanförskap minska och individers självförtroende öka.
Trygghet är centralt för både psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och allmän livskvalitet. Det är också en viktig faktor för samhällets stabilitet och säkerhet. Genom att använda plats- och stadsutvecklingen som verktyg för att gynna tillit och tolerans kan tryggheten öka. Att involvera medborgarna i dialoger under planprocessen är en viktig tillitsskapande insats.
Med rapporten Den magiska formeln till lycka i staden som utgångspunkt tar vi nu nästa steg och förvandlar kunskap till konkret förändring. Tillsammans med RISE och forskare från University College London omsätter vi forskningsbaserade insikter i verkligheten genom att testa, mäta och utveckla stadsmiljöer där människors välbefinnande står i centrum.
För att förstå hur stadens utformning påverkar oss människor använder RISE NeuroDesign/NeuroArchitecture Index (NDIX) – ett verktyg som gör det möjligt att mäta hur olika designval i stadsutveckling påverkar hjärnan och hälsan.
NDIX bygger på tester som har genomförts i ett laboratorium i London och givit forskarna en rad slutsatser som kan prövas i en faktisk miljö. När RISE nu tar NDIX till Sverige för första gången, gör de platsanalyser och tillämpar indexet som en prediktionsmodell där de identifierar hur olika designval på platsen påverkar prestation, välbefinnande och mental återhämtning.
NDIX har tidigare använts i stadsutvecklingsprojekt i London, men används nu för första gången i Sverige, i testbäddar på Fridhemsgatan i Stockholm och på Centralvägen vid Solna Centrum.
Tester i praktiken
I fokus för forskningen står två platser: Fridhemsgatan i Stockholm och Solna Centrum. Gemensamt för båda är ambitionen att skapa miljöer där människor vill stanna, mötas och må bra.
Fridhemsplan har nyligen fått nytt liv genom utvecklingen av Miss Q och nya bostäder på innergården. Nästa steg är att ge även Fridhemsgatan en tydligare mänsklig skala.
Under sommaren 2026 omvandlas den asfaltsdominerade gatan till en fickpark, ett grönt och inbjudande stadsrum utformat utifrån hjärnforskningens rekommendationer. Parkens slingrande gångstråk är inte bara ett estetiskt grepp, utan ett medvetet designval som enligt forskningen aktiverar hjärnans lugn-och-ro-system. Resultatet är en miljö som kan bidra till minskad stress, ökad mental återhämtning och ett större välbefinnande.
Vi arbetar långsiktigt med att utveckla Solna Centrum från ett traditionellt köpcentrum till en levande stadskärna.
Ett viktigt steg i detta arbete tas sommaren 2026, när Centralvägen tillfälligt omvandlas från en trafikdominerad gata till sommargågata. Här skapas en prototyp för framtidens stadsrum, med fokus på grönska, mötesplatser och olika former av aktivitet. Vid utformningen av Sommargågatan har principer från hjärnforskning adderats i syfte att lära oss mer om vad som händer när forskningsbaserade rekommendationer för stadsutveckling implementeras i faktisk stadsmiljöer.
Tveka inte att höra av dig