Välbefinnande som affärsstrategi – en god affär
Vad händer när vi slutar se människors välbefinnande som en mjuk fråga – och börjar betrakta det som en strategisk investering? I en rapport vi gjort tillsammans med RISE och Nordr kan vi visa på hur en stad bör utformas för att bidra till välbefinnande. I skärningspunkten mellan stadsplanering, välbefinnande och fastighetsekonomi växer ett nytt synsätt fram: att vi kan bygga för välmående och samtidigt skapa lönsamhet – men det kräver ett systemskifte och förändrat synsätt kring vad som bygger värden.
Frågan om stadens effekt på vår hälsa är kanske mer aktuell än någonsin och för bara några månader sedan presenterade regeringen en ny strategi för levande och trygga städer. Faktum är att vi idag inte bara vet att människans välmående påverkas väldigt mycket av den fysiska miljön – vi vet också hur platser och städer konkret bör utformas för att förbättra människors hälsa.
Tillsammans med RISE och bostadsutvecklaren Nordr har vi i en rapport visat hur stadsplanering, utformad med människans välbefinnande i centrum, kan bidra till städer som faktiskt gör oss friskare. I den evidensbaserade rapporten har vi samlat insikter både från think-thanks med experter och genom litteraturstudier.
Vi har identifierat 5 målområden som visar starka kopplingar mellan stadens utformning och hur vi mår:
- Bygg för och med naturen. Grönområden sänker stress, blodtryck och främjar fysisk aktivitet. Enligt biofili-teorin har vi ett naturligt behov av att vistas i naturmiljöer.
- Planera för rörelse. 1 av 4 vuxna uppger att de är stillasittande tio timmar eller mer per dag. I en stillasittande vardag måste staden uppmuntra till fysisk aktivitet.
- Gestalta för alla sinnen. Stadens påverkan går bortom synintryck och omfattar även ljud, lukt, smak och känsel. Detta påverkar vår trygghet, stressnivå och orienteringsförmåga.
- Skapa social gemenskap. Vardagliga möten och kontakt med andra stärker vårt psykiska välbefinnande, forskningen visar att de så kallade tunna banden är viktigare än man tidigare trott.
- Utforma för trygghet och tillit. En trygg miljö, fri från förfall och social oro, bygger både hälsa och stabilitet i samhället.
Den stora frågan är om dessa områden är ekonomiskt försvarbara att investera i för fastighets- och stadsutvecklare - där fastighetsvärdet ska säkra vinsten till aktieägare, pensionssparare eller någon annan ägare.
Välbefinnande som faktor för värdeökning
Att vi trivs bättre på platser som får oss att må bra är knappast förvånande – lika självklart som att vi undviker miljöer som skapar stress och obehag. Människor dras till platser där de trivs och mår bra och just folklivet och platsens attraktionskraft är sådant som också driver upp hyresnivåer och bostadspriser. Det finns flertalet studier som visar att god stadsdesign, såsom närhet till grönområden, gångvänliga miljöer, inkluderande miljöer och design för sinnena, påverkar hyresnivåer i kommersiella fastigheter och kan höja fastighetsvärden avsevärt.
Mia Wahlström har forskat kring städers attraktionskraft och har i sina resultat sett att stadens själ är avgörande för att skapa attraktionskraft.
"Att fånga själen handlar om att förstå platsens känsla, identitet, kulturhistoria, livsstil och människorna som vistas där. Det är ingen lätt uppgift, men om vi lyckas kan vi skapa platser som människorna där tycker om och känner sig hemma på, vilket är viktigt för att också må bra", säger Mia.
Vi står inför ett logiskt samband: platser och städer som utformas för att främja människors välbefinnande leder till ökad trivsel, minskad ohälsa och i förlängningen högre fastighetsvärden.
Vägen mot förändring
Varför är då inte välbefinnande högre prioriterat? Lösningen stavas ”ett systemskifte”, där det mänskliga perspektivet är överordnat trender och rationell stadsplanering. Förenklat och med viss generalisering har stadsplanering under lång tid utgått mer från trender, rationalitet och ekonomi – och där vi till stor del tappat bort det mänskliga. Ett mer holistiskt perspektiv som väger in de långsiktiga värden som skapas genom hälsosam och mänsklig stadsplanering skulle generera både mänskliga och ekonomiska värden.
Ett tydligt politiskt ledarskap är avgörande. Ett ledarskap som sätter riktning och mål där alla aktörer och intressenter får kunskap, verktyg, krav och incitament att bygga för välbefinnande och hälsa. Tydligare krav från banker, finansiella institut och kommuner vid exempelvis markanvisningar är ytterligare åtgärder som driver på förändring. Även vid värdering av fastigheter behöver potentialen i platsförflyttning synas i yield och värdering.
Vi behöver med andra ord förstå varandras uppdrag och affär, oavsett om den är av mänsklig eller ekonomisk karaktär eller både och. Genom ömsesidiga incitament, som sätter fokus på hälsosam och mänsklig stadsplanering, och där dessa ses som investeringar i både människan och fastighetens värde över tid – kan vi tillsammans göra skillnad med kraft.
Detta mer holistiska perspektiv kräver också att vi tar forskning och evidens i beaktande, men även att vi utvecklar konkreta och tydliga KPI:er för att mäta insatser.
"För att få till ett systemskifte på bred front krävs gränsöverskridande samarbeten. Fastighetsbranschen behöver samverka med aktörer från andra branscher, med andra kompetenser än de själva har. Först då kan vi få den kunskap och det mod som krävs för att förändra ett gammalt system i grunden", säger Mia.
Evidensen är faktiskt tydliga - hur fastigheter, platser och städer planeras och utformas, är en del av lösningen på de folkhälsoutmaningar som finns idag. Att bygga och utveckla platser och städer för hälsa och välmående är alltså inte bara en samhällsfråga – det är en affärsstrategi som också gör gott.
/Helena Ågren, affärsansvarig stadsutvecklare
