Staden och människan

Världen förändras och vi måste hänga med – trender inom stadsutveckling

Magnus Källgren är inte bara bebyggelseantikvarie med stort intresse för hur historien påverkat samhällen och dess bebyggelse. Han är även affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter. Nedan siar han om hur framtidens städer kommer att se ut och beskriver vad innovationsdriven stadsutveckling innebär.

Vad innebär innovationsdriven stadsutveckling?
– Innovationsdriven stadsutveckling betyder att vi dels bjuder in andra aktörer och i samverkan med andra utvecklar våra platser. Fler hjärnor tänker bättre än en. Men det betyder också att man har ögon och öron öppna mot omvärlden vad händer, vilka tekniker utvecklas, och hur kan vi applicera denna innovationskraft? Exempel på vad vi följer är utveckling av träbyggnation, men också av grön betong och stål, då detta är viktiga beståndsdelar inom byggnation, men det betyder också att vi följer forskning kring hälsa, välmående och lycka, och hur våra städer och platser faktiskt kan bidra med detta till oss människor.

Att bygga kontorshus som bara funkar för kontor eller vårdlokaler som bara funkar för vård är inte hållbart i längden.
Magnus Källgren, affärsansvarig stadsutvecklare på Alecta Fastigheter.

Hur arbetar vi på Alecta Fastigheter med det?
– Inom Alecta Fastigheter skulle jag säga att detta både är en strategi och en kultur, vi måste hänga med i utvecklingen för att vara relevanta och ständigt leverera till våra kunder, men det handlar också om oss som individer, att vi lever detta i vardagen. Det betyder att vi bjuder in till medskapande, att vi tillsammans med andra kommuner och bolag utvecklar platser men också att vi bjuder in personer med specialistkompetens, både från akademin och näringslivet. Kort sagt, vi på Alecta Fastigheter vågar att sammanföra människor, tankar och idéer och genom detta kommer vi kunna leverera bättre stadsrum och platser.

Vad finns det för trender inom området?
– Det finns många! Som jag nämnde tidigare är det rent teknisk innovation och utveckling inom byggmaterial såsom trä, stål och betong, men också utveckling kring hur man kan återbruka stommar, betong och annat byggmaterial. Sedan finns det forskning och innovation inom hur vi människor fungerar och hur vår närmiljö påverkar vårt mående samt vår psykiska hälsa, likväl som den sociala miljön. Dessutom har den oroliga samtid vi nu lever i ökat vårt fokus på att minska samhällets sårbarhet. För vår del kan det handla om att skapa mer självförsörjande byggnader. Sedan finns utveckling inom allt från digitala verktyg till AI. Kort sagt, vår värld förändras i rasande fart och vi måste hänga med.

Bosco Verticale, Milano.

Har du exempel på något område där man lyckats extra bra med detta?
– Jag väljer faktiskt ett eget exempel på ett av våra pågående projekt, som jag tror kommer bli lite stilbildande för framtiden, Vi på hörnet i Göteborg. Alltså hur vi tar hand om det vi redan har och därigenom minskar vår påverkan på vårt gemensamma jordklot. Detta är branschens stora fråga. Behöver vi egentligen bygga nytt alltid? Vi behöver kanske bli bättre på att hushålla med det som finns först. Detta tilltalar även mig som bebyggelseantikvarie, för vad är våra städer om inte en samling av miljöer, platser och byggnader skapadeav olika personer, med olika ändamål under århundraden? Det är den mixen som skapar en stads magi.

Så avslutningsvis, hur kommer våra städer ha förändrats inom 10-15 år?
– Svåraste frågan! På ett sätt inte alls, vi kommer känna igen oss. På andra sätt kommer förändringar ske mer ingripande. “Jag tror vi kommer se mer flexibla lösningar i våra byggnader, det här att bygga kontorshus som bara funkar för kontor, eller vårdlokaler som bara funkar för vård är inte hållbart i längden. Vi kommer att behöva skapa mer flexibla lösningar där funktionen kan ändras utifrån rådande behov. Jag ser också en antitrend, att vi bygger mindre komplexa hus, vi ser nu hur hus byggs med passiv eller naturlig ventilation. Detta går emot de senaste 100 årens ambition att skapa allt mer komplexa byggnader med allt mer avancerade system. Är det verkligen hållbart i längden? Detta är även en viktig hållbarhetsfråga, våra hus måste hålla längre! Sedan sker det en rasande utveckling inom transport och mobilitet, så kanske når vi då vid en tipping point där behovet av att till exempel äga en egen bil är borta. Städer som sådana kommer dock fortsatt vara viktiga platser där människor, tankar och idéer utbyts.